Del 2 – Kommer AI förbättra mänskligheten?

Shivvy Jervis kallar sig för innovationsfuturist. För ett tag sedan föreläste hon om innovationerna som kommer att ta mänskligheten framåt och förändra hur vi gör affärer. Under föreläsningen kom det upp en hel del frågor. Här är den andra delen av svar på era frågor.

Här kan du se föreläsningen som följdes av nästan 500 personer.

Historien visar att mänskligheten inte alltid använder ny teknik på bästa sätt. Hur ska driva utvecklingen och förhindra att vi förlorar kontrollen över den?

Teknik kommer alltid att missbrukas. Ända sedan de första persondatorerna kom har folk brutit sig in i varandras enheter för att stjäla data, eller bara för att visa att de är kapabla att göra det. I modern tid har skandaler som Cambridge Analytica och Snowden-läckorna gjort att de politiskt ansvariga måste agera snabbt.

En blandning av snabb, flexibel lagstiftning och en etisk betoning på upplärandet av framtida AI-ingenjörer kommer att säkerställa att vi kan minska missbruk och korrekt straffa missbruk som faktiskt sker. Allmänheten borde också vara bättre påläst om sina datarättigheter. Man skulle exempelvis kunna lära ut cybersäkerhet och digitala rättigheter som ämnen i skolan. Det skulle ge unga människor en fördel när de blir äldre och blir en del av samhället. Dessutom skulle personer som är mer uppmärksamma på undermedvetna fördomar vara bättre på att hantera dem när de utformar programvara.

Tror du inte att alltför starkt tekniskt inflytande kan påverka relationen mellan kund och tillverkare negativt?

Jag förespråkar inte teknik som har som mål att byta ut interaktion mellan människor som är mycket viktigt inom kund- och tillverkarrelationer. Teknik kan däremot vara väldigt användbart och ge oss mer tid att fokusera på beslutstagande och att bygga våra relationer, när den förbättrar de mänskliga insatserna och tar över tröttsamma, repetitiva uppgifter som tar upp vår värdefulla tid.

Här följer tre aspekter som man kan överväga:

1) I vissa fall, som exempelvis vid kundtjänst, visar forskning att kunderna inte nödvändigtvis föredrar en människa eller en maskin. De föredrar snabb hantering och noggrannhet. Om någons internet inte fungerar och de måste ringa ett callcenter för att få det fixat så bryr de sig inte om att de får prata med ett callcenter i ett annat land för ”mänsklig kontakt”. De vill bara att deras samtal ska besvaras snabbt och att problemet ska lösas. Om detta kan göras möjligt tack vare teknik så är kunderna nöjda med det.

2) Om vi kan ta bort mänskliga fel kan vi eliminera misstag, vilket också förbättrar relationerna mellan kunder, företag och B2B-element. Ingen kan heller anklaga AI för att vara oförskämd, och teknik blir aldrig arg eller har dåligt tålamod.

3) Teknik gör också att vi kan vara mer inkluderande i kundåtaganden. Kunder som är stumma, döva eller blinda har väldigt olika behov och möter olika hinder när de söker den kundtjänst de behöver. Teknik som text till tal, röstigenkänning, tal till text och mycket annat gör relationen mellan kund och leverantör lättare och mer meningsfull för fler människor. Att ha mycket teknik till hands ger kunderna större möjligheter oavsett vilka hinder som står i vägen för bra kundtjänst.

Hur påverkar denna tekniska utveckling, som artificiell intelligens, vilka färdigheter vi borde leta efter när vi rekryterar?

Alla behöver inte vara AI-experter, men de flesta anställda inom branscher där AI är en avgörande faktor borde vara bekanta med AI – även om det bara är en kort nybörjarkurs eller självstudier i form av böcker.

En förståelse för teknik är en fördel när man jobbar med AI eller AI-drivna verktyg. Det är dock viktigt att personer som saknar en god teknisk grund inte räknas bort, exempelvis de som befinner sig i mitten eller slutet av sin karriär. Att vara villig att lära sig nya digitala färdigheter är ofta allt som behövs.

Det här handlar om en övergång av ”mjuka färdigheter” istället för konkreta, certifierade akademiska färdigheter. Förmågan att vara flexibel, snabbanpassad, lära sig nya saker, vara innovativ och att interagera med andra blir allt mer efterfrågat, snarare än att ha en lång lista av intyg och diplom.

Med det sagt, så har det aldrig varit lättare att anställa personer med specifika färdigheter inom nya roller som AI, maskininlärning eller datavetenskap. Under senare år har dessa områden blivit egna specialistområden och har därmed också egna specialistutbildningar. Det finns allt från nybörjarkurser i datavetenskap online, till fyraåriga program inom artificiell intelligens som nu erbjuds av många välkända universitet världen över.

Tack vare att dessa yrken har ökat explosionsartat i popularitet finns det fler anställda än någonsin som kommer ut i arbetslivet med rätt teknikkunskaper för att lyckas i en datadriven värld. Det är dock upp till organisationerna att skapa de rätta miljöerna som lockar till sig dessa kandidater och, kanske viktigast av allt, att lära upp eller skola om sin nuvarande arbetsstyrka så att de kan ta med sina anställda på den digitala resan istället för att lämna dem utan arbete.

När vi pratar om digital förändring i covid-tider, vad ska vi vara medvetna om för att kunna anpassa oss?

Vi får inte glömma bort de som för närvarande är uteslutna på grund av covid-19. Det vill säga de delar av samhället som redan riskerar att stängas ute från den digitala ekonomin som exempelvis de äldre, de funktionshindrade (som uppgår i en miljard människor världen över) som nu inte får tillgång till kurser eller får hembesök, samt de utan internetuppkoppling. Ett stort antal sociala segment riskerar att hamna på efterkälken.

En miljard barn ”stängdes ute” ur virtuella klassrum under pandemiåret 2020 på grund av den ”digitala splittringen”. Det vill säga att de inte hade:
a) Lämplig internetuppkoppling.
b) Enheter som de kunde koppla upp sig på internet med.
c) Eller datorkunskaperna som krävdes för att navigera systemet.

För att kunna förändras behöver vi ha en mottaglig kultur. Andra faktorer som vi måste vara medvetna om för digital förändring under en pandemi är:

1. a) Betoning på säkerhet och säkrare digital identitet– både för anställda, slutkunder och samhället i stort. Kampen om vår digitala identitet är mycket verklig och vi borde se digitalt identitetsskydd som en del av bra företagskultur. Sociala mediejättar vill vara våra digitala pass och företag borde hjälpa människor att förstå de olika nyanserna av sekretess och kundrättigheter, och även flytta olika sektorer närmare ett mer öppet ekosystem. Utan insyn kan förändring starta bra, men riskerar också att dö ut snabbt.
2. b) Överväga ”gröna förändringar”. Att definiera och förespråka hållbarhetsmål för organisationer är väldigt viktigt, liksom att uppmana företag av alla storlekar att storskaligt förbättra miljöavtrycket från sin digitala infrastruktur. En grön förändringscykel tar företaget en bra bit på vägen mot att integrera hållbarhet och resurshantering i den digitala ekonomin.
3. c) Talang, talang, talang!Att sätta välförtjänt värde på nya talanger, smarta begåvningar och idéer och att välkomna fler fritänkare leder till goda affärsresultat. Dessa fritänkare leder ofta till bättre förändringsresultat tack vare att de vågar uppmuntra det experimenterande som många företag desperat behöver för att trappa upp.

Dynamiken i en pandemi betyder att förändringsprogram som tidigare kartlades inom en tidsram på två år nu påskyndas! Fördelen med detta är att vi kommer att se mer experimenterande och snabb utveckling för att testa nya verktyg. Arbetskraften kommer att besvara detta och feedback-cyklerna kommer att bli snabbare och effektivare.

Shivvy Jervis, innovationsfuturist och huvudtalare