Därför blev personskyddsbrytaren standard i Norge

I Norge har personskyddsbrytaren i stort sett ersatt dvärgbrytaren. Vi vände oss till Elsäkerhetsverket och SEK Svensk Elstandard för att ta reda på varför svensk installationskultur inte gått samma väg tillmötes.

Övergången till personskyddsbrytare beror på en rad faktorer som påverkat installationskulturen i vårt grannland i väster. Under tidigt 90-tal tillkom ett allmänt krav om att vanliga konsumenter ska skyddas mot farliga beröringsspänningar vid fel upp till <50V AC eller 120 V DC. För att uppfylla detta krävdes att en jordfelsbrytare med 30 mA utlösningsström var ansluten till installationen.

– Med fler normprodukter, konkurrens och reducerade priser blev det efter några år högre tryck på att minska konsekvenserna av oavsiktlig avstängning på grund av produktfel och slitage. Detta ledde till att det i praktiken blev krav på uppdelning av installationer, flera jordfelsbrytare och grupper. Så när personskyddsbrytaren kom ut på den norska marknaden runt 2003 fick den ett enormt genomslag, säger Tore Bjørklund som är teknisk chef på Hager i Norge. Han fortsätter:

– I Sverige har ni liknande lagar, det som skiljer är helt enkelt kulturen. I en vanlig villa har ni 10–15 dvärgbrytare och en jordfelsbrytare. Här i Norge har vi istället 10–15 personskyddsbrytare som reagerar på olika belastningar. Enligt oss ökar det säkerheten och tillförlitligheten.

Tore Bjørklund, teknisk chef på Hager i Norge.

Den nya elsäkerhetslagen

Den 1 juli 2017 trädde en ny elsäkerhetslag i kraft i Sverige. Reglerna som tidigare fanns i, bland annat, ellagen, starkströmsförordningen och elinstallatörsförordningen finns nu i en och samma elsäkerhetslag. Ett övergripande krav i regelverket är att elanläggningarna ska ge betryggande säkerhet mot personskada och sakskad, det ställs också särskilda krav på den som yrkesmässigt ska utföra elinstallationsarbete. När det gäller anläggningsinnehavarens ansvar innebär det nya regelverket ingen förändring, anläggningen ska alltid ge betryggande säkerhet.

För att ta reda på vad den svenska elsäkerhetslagen säger i frågan om personskyddsbrytare, vände vi oss till Elsäkerhetsverket.

– Föreskrifterna för hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda är så kallade ramföreskrifter. Ramföreskrifterna är beskrivna på en tämligen övergripande nivå men innehåller även några specificerade detaljkrav, säger Peter Lindberg som är Elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Grundläggande säkerhetskrav är, bland annat att: ”En starkströmsanläggning ska vara utförd så att personer och husdjur skyddas mot elchock som kan uppstå vid direkt beröring av spänningsförande delar eller av utsatta delar som blivit spänningsförande genom ett fel, det vill säga indirekt beröring”.

– Med andra ord ska det finnas skydd mot elchock, en viktig del i detta är att det finns skyddsapparater som automatiskt frånkopplar matningen till fasledaren vid ett fel. Ett detaljkrav i föreskriften ELSÄK-FS 2008:1 gäller för anläggningar i byggnader som, bland annat, inrymmer grundskolor, förskolor, fritids- eller daghem. I dessa miljöer ställs det krav på ett tilläggsskydd för uttag med högst 16 A märkström i form av jordfelsbrytare med högst 30 mA märkutlösningsström, säger Peter Lindberg.

Peter Lindberg, Elinspektör på Elsäkerhetsverket.

Valfrihet framför krav

Föreskriften ger möjlighet till att välja ett alternativt utförande, kravet är att anläggningen ger minst lika god säkerhet som om ett utförande enligt föreskrift och relevant standard. Men andra ord ges valfrihet att till exempel installera personskyddsbrytare i stället för säkring och jordfelsbrytare.

– Men egentligen är frågor om specifika teknikval inte vår roll att besvara, Elsäkerhetsverket har det övergripande ansvaret för frågor som gäller svensk lagstiftning och tillhörande föreskrifter. För att få ett mer specifikt svar om varför vi i Sverige inte använder personskyddsbrytare i samma utsträckning som man gör i Norge ber jag att få hänvisa till SEK Svensk Elstandard, säger Peter Lindberg.

En fråga om utrymme

SEK Svensk Elstandard är av regeringen utsedd som svensk standardiseringsorganisation. De fastställer svensk standard inom det elektrotekniska området och det är de som ger ut Elinstallationsreglerna - SS 436 40 00.

– Våra Elinstallationsregler utgår från samma europastandard som Norge gör. Att ha en elcentral med jordfelsbrytare och dvärgbrytare är ju lika säkert som att ha en central med bara RCBO* (personskyddsbrytare reds. anm). Så det är upp till installatören att välja. Fördelen med varianten med RCBO är att färre delar kopplas bort vid ett elfel.

Nackdelen är ju att RCBO är tvåpolig och därför tar mer plats, säger Joakim Grafström som arbetar med teknisk information på SEK Svensk Elstandard. Han fortsätter:

– Att man i Norge gått över till RCBO tror jag beror på att deras dvärgbrytare alltid är tvåpoliga eftersom de använder tvåfasgruppledningar. Att gå över till RCBO blir alltså en fråga om utrymme i Sverige eftersom vi har enfasgruppledningar och våra dvärgbrytare därmed är enpoliga.

Joakim Grafström arbetar med teknisk information på SEK Svensk Elstandard.

I Norge har skiftet från dvärgbrytare till personskyddsbrytare inneburit en hel del jobb för installatörerna.

– På den norska marknaden säljs ett mycket stort antal personskyddsbrytare, kanske ett sjusiffrigt antal om året. Eftersom marginalerna är bättre på personskyddsbrytaren än vad de är på dvärgbrytaren har skiftet gynnat installatörerna samtidigt som tillförlitligheten i villorna blivit bättre, säger Tore Bjørklund och tillägger:

– Det finns faktiskt enpoliga personskyddsbrytare på den engelska marknaden som kanske kan utvecklas till en produkt som kan användas på den svenska marknaden i framtiden.

* Personskyddsbrytare och personskyddsautomat är produktbenämningar som används i marknadsföring. Joakim använder den standardiserade termen RCBO, vilken betyder jordfelsbrytare med inbyggt överströmsskydd (Residual Current Breaker with Overcurrent protection).