Kina och Indien knappar in på väst – dags att haka på kvalitetstänket

Västvärlden har blivit lat och svenska bolag går miste om hundratals miljarder om året, det menar Lars Sörqvist som är professor och docent i kvalitetsledning.

– Kvalitetsfrågor måste prioriteras på ledningsnivå, det är avgörande för Sveriges utveckling och framtid, säger Lars.   

Det som kallas för det japanska undret tog västvärlden med storm på 1970-talet. På kort tid hade Japan hämtat sig ekonomiskt från sviterna efter andra världskriget. De hade kommit i kapp väst för att sedan passera kvalitetsmässigt på en del marknader. Företag som Toyota, Canon och Sony blev ledande i sina branschen. Orsaken sägs vara ett flitigt kvalitetsarbete.

Enligt forskare och andra verksamma inom kvalitetsområdet handlar kvalitet om att möta kunders behov och förväntningar. Att man genom ett systematiskt förbättringsarbete verkar för att utveckla verksamheten utifrån vad som är viktigt för kunderna. Att ständigt förbättra är grunden för framgång då det som är bra utifrån kundens behov i dag knappast lär vara det i framtiden.

Svenska bolag slarvar bort hundratals miljarder

Lars Sörqvist är en av Sveriges främsta experter på kvalitet. Utöver tjänsten som vd på Sandholm Associates är han docent vid Kungliga Tekniska Högskolan samt professor vid Shanghai University i Kina. Bland mycket annat.

I samband med hans disputation och doktorsavhandling för 20 år sedan rönte han stor uppmärksamhet i media. I avhandlingen lade Lars fram bevis för att svenska företag satsade för lite på förändrings- och förbättringsarbete. I runda slängar kostade kvalitetsbrist bolagen 10–30 procent av verksamhetens totala omsättning. Dubbelarbete, byråkrati och onödiga rutiner bidrog då till att svenska företag slarvade bort hundratals miljarder kronor.

Lars Sörqvist är professor och docent i kvalitetsledning.

– Man förstod inte kundernas behov tillräckning bra och därför gjorde man ofta fel saker. Det sorliga är att det fortfarande är lika dåligt ställt. Det går inte att sätta en exakt prislapp på vad som går förlorat, men det är gigantiska belopp som definitivt påverkar ekonomin, säger Lars.

Lider av Made in Sweden-mentaliteten

Lars menar att det inte bara är de svenska bolagen som gör fel. Många bolag i västvärlden har blivit nöjda och lata.

– För att vilja utvecklas och förbättras måsta man se det behovet. Visst ska man fira sina framgångar, men man ska inte ta framgång som en självklarhet. Då stannar man av. Kina och Indien är två länder där kvalitetstänket i dag är väl förankrat på en absolut toppnivå. Mycket talar för att de kommer regera marknaderna i framtiden, säger Lars.

– De håller på att ställa om sina ekonomier från låglönetillverkning till produktion och utveckling av produkter med högsta kvalitet. De har en stark vilja att lära och förbättra. I Sverige lider vi av Made in Sweden-mentaliteten, att det var bättre förr. Det har inte blivit sämre här, det är andra som blivit bättre och vi har utvecklats för långsamt, säger Lars och fortsätter:

– Men ännu finns det hopp. Västvärlden har succesivt halkat efter, Sverige ligger inte efter i väst. Vi måste skapa en större förståelse för kvalitetsfrågor i våra företags allra högsta ledningar, det är avgörande för landets utveckling, säger Lars.

Badwill kan bli dyrt

För att öka kvaliteten på företaget krävs ett målmedvetet arbete. Det handlar om att komma nära kunden och förstå deras behov och förväntningar. Företagets ledning måste ta kvalitetsfrågan på allvar och jobba långsiktigt i stället för reaktivt. Att arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete kräver metodik, som finns att lära från koncept som Lean eller Sex Sigma. Sist men inte minst måste man bygga in kvalitetstänket i företagskulturen.

– För att lyckas krävs en rejäl uppryckning av de kunskaper och den kompetens som finns i våra organisationer gällande kvalitet och kundorienterat förbättringsarbetet. Framgång nås inte bara genom sunt förnuft. Här krävs gedigna kunskaper om hur man ska göra, betonar Lars och fortsätter:

– Risken är annars stor att man bara försöker effektivisera genom att springa fortare.

Att jobba framgångsrikt med kvalitet påverkar både kostnader och intäkter. Som sagt har vi mätt kostnadsnivåer på 10–30 procent. Men förmodligen är nivåerna högre eftersom vi inte kan mäta vad en missnöjd kund kostar. I dag kan en upprörd konsument nå ut till hela världen och tala om hur dåligt ett företag är. Det går inte att sätta en prislapp på badwill. Samtidigt går det inte att möta varenda kunds behov. Du måste tillverka en produkt som håller en rimlig nivå utifrån vad konkurrenterna leverera. Så någonstans är det konkurrenterna som bestämmer kvaliteten ihop med kundens behov och förväntningar.

Kvalitet i elbranschen

Att investera i en kvalitetsprodukt betyder i de flesta fall en högre kostnad initialt. Men i det långa loppet lönar det sig oftast att inte välja det billigaste alternativet.

– För en elektriker kan det handla om tid. Säg att det finns en dyrare jordfelsbrytare som är enklare att installera. Tiden som elektrikern tjänar på den smidiga installationen gör så att han hinner med ytterligare uppgifter som förbättrar hans affär. Den dyrare produkten kanske också håller längre vilket betyder att den blir billigare i längden för slutkunden. Kvalitet är därigenom även en viktig del av en verksamhets marknadsstrategi. Men då gäller det verkligen att också veta hur man ska göra så att det inte bara blir tomt snack, säger Lars.