Sömnbrist skapar stressade medarbetare

Aktuell forskning pekar på att när vi gör saker ofta spelar lika stor roll som vad eller hur vi gör dem. Vi satte oss ner med John Axelsson från Stressforskningsinstitutet och pratade om människans interna biologiska klocka och hur man som företagsledare kan förebygga stress bland sina anställda.

Nobelpriset i medicin 2017 gick till tre forskare som kunde konstatera att människans celler har en liten klocka som går i takt med jordens rotation. Genom att studera bananflugor kunde de identifiera att molekylära mekanismer styr en biologisk klocka som djur, växter och människor använder sig av för att styra sin dygnsrytm.

Människans så kallade cirkadiska rytm styrs alltså av skiftet mellan ljus och mörker och reglerar bland annat sömn, födointag, hormonnivåer, blodtryck och kroppstemperatur. Rytmen ser exempelvis till så att morgonmänniskor generellt sett har högst uppmärksamhet på förmiddagen och snabbast reaktionstid mitt på eftermiddagen. Upptäckten kan också förklara varför många upplever dippar under särskilda tider på dygnet, och förutsäga när på dygnet man bör planera in uppmärksamhetskrävande aktiviteter. Skillnaden mellan personliga toppar och dalar är mer extrem än man kan tro och gör att människor kan vara mer känsliga eller tåliga för stress under särskilda tider på dygnet.

John Axelsson jobbar på Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Hans fokusområden är just dygnsrytm och sömn.

– Stress är en aktivering av hjärnan och kroppen som förbereder oss på fysiska och mentala utmaningar. Det är egentligen en funktionell respons som gör oss mer fokuserade och produktiva. Problem uppstår först när man stressar för länge eller för mycket utan att återhämta sig tillräckligt.

En del funkar trots lite sömn

Människan har en biologisk klocka som reglerar våra cellers produktivitet, vilken i sin tur styrs av dagsljus och mörker. Men hur kommer det sig då att människor behöver så olika mycket sömn för att fungera?

– När man har sömnbrist blir hjärnan mer sårbar. Vissa människor funkar väldigt bra trots lite sömn. De är helt enkelt bra på att reglera sina känslor och kan upprätthålla uppmärksamhet även på natten. Men bara för att man har bättre kognitiva förutsättningar att prestera kvällar och nätter så betyder det inte att det är hälsosamt, säger John.

John Axelsson jobbar med dygnsrytm och sömn på Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Hur påverkar stress vår förmåga att vara produktiva?

– Stress hjälper de flesta att ta sig an saker, men den funkar inte likadant för alla. Medan vissa blir aktiverade så blir andra blockerade. Det kan verka konstigt, men i själva verket så är det en medfödd reaktion som vi människor och djur bär med oss i våra gener. Vid hot eller fara så är vår initiala reaktion att frysa till och bli orörliga en stund för att bedöma situationen. Ska man spela död, slåss eller springa för livet? Det är normalt den första reaktionen i en biologisk stressrespons, men den är kanske inte så bra när man har andra förväntade krav på sig.

Är vi mer känsliga för stress vissa tider på dygnet?

– Generellt kan man säga att vi har svårare att hantera stress om vi har ett sömnunderskott. Vi är också olika bra på att bryta ner gifter vid olika tider på dygnet och att ha sömnbrist är en påfrestning i sig, som då blir mer belastande än annars.

Vilka tecken ger kroppen vid överbelastning?

– Ospecifik huvudvärk, yrsel, tryck över bröstet, hjärtklappning, sömnsvårigheter och värk i nacke och axlar är vanliga tecken på stress. Vid långvarig stress löper man också risk för högt blodtryck som i sin tur är en riskfaktor för flera sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Så ser du till att din personal inte blir utbränd

1. Ja-sägare bränner ut sig

De som aldrig tackar nej till jobb och inte känner sina kroppar har större risk att bränna ut sig. Sådana medarbetare behöver du som chef ta ett betydligt större ansvar för. De som däremot tackar nej emellanåt tar ett större ansvar för sin hälsa. Generellt gäller det för dig att verkligen ha koll på arbetsbelastningen hos dina anställda.

2. Sätt gränser även för det fria arbetet

På flera arbetsplatser i Frankrike har man infört ett förbud mot att skicka jobbmail efter arbetstid. Detta för att undvika att personalen bränner ut sig. Vill man inte gå en lika hård väg så gör man ett mellanting och ser till så att skickade mail inte landar i inkorgen förrän nästa vardag. Att sätta upp riktlinjer för mail är ett sätt att begränsa arbetsbördan i ett samhälle som lutar alltmer åt gränslöst arbete.

3. Efter högt tempo kommer ledighet

Se till så att din personal får tid att återhämta sig. Har ni haft en lång period med högt arbetstryck så är det viktigt att personalen får tid att vara ledig, inte mer betalt. En människa som jobbat mycket blir inte utvilad av att få extra pengar, det man behöver är återhämtning.

4. Erbjud lugna arbetsplatser

Många som arbetar i öppna kontorslandskap upplever att de blir konstant avbrutna och tappar fokus flera gånger om dagen. En dansk rikstäckande studie visar också att personer med enskilt kontor i genomsnitt har fem sjukdagar per år, medan de som sitter i större landskap är borta sju till åtta dagar. Aram Seddigh vid Stressforskningsinstitutet har studerat hur olika typer av kontor påverkar hälsa och produktivitet. När han tillfrågat medarbetare vilken slags miljö de tror är bäst för ”trivseln, hälsan och produktiviteten”, svarar nästan hälften att det är bäst att ha ett eget kontor. Väldigt få skattar mellanstora och stora kontorslandskap som bäst. Måste ni ha öppna kontorslandskap på er arbetsplats? Försök då dämpa ljudet med mattor och andra ljudabsorbenter. Ha bra tillgång på mötesrum och tysta rum och placera de medarbetare som har störst behov av lugn i den tystaste delen av kontoret.