Prognos: Offentligt byggande upp i en annars sur byggkonjunktur

Våren under coronapandemins uppkomst präglades av stor osäkerhet. Thomas Ekvall, prognoschef på Prognoscentret, ser nu en tydligare bild och bedömer att det mest sannolika utfallet är en djup nedgång i ekonomin i år och att effekten på byggmarknaden bottnar först 2021.

Prognoscentret, som tar fram marknadsanalyser för byggbranschen, börjar nu se en mer synkroniserad bild över byggkonjunkturen.

– Det råder konsensus om att viruset kommer finnas kvar i samhället och vi kommer därför att se effekter av coronapandemin under en längre tid än vad vi först trodde, säger Thomas och fortsätter.

– Vi bedömer att den största nedgången i byggstarter kommer att ske i år, sannolikt drygt 15 procent ned för bostäder och dryga 25 procent för lokaler. Den nedåtgående trenden fortsätter dock in i 2021 där vi tror oss se en nedgång på 6 procent för bostäder och 7 procent för lokaler. Vissa delsegment går mot strömmen och utvecklas positivt

Thomas Ekvall, prognoschef på Prognoscentret.

Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika byggsegment.

– Den så kallade gör det själv-marknaden, där hushållen själva utför renoveringsarbetet, har hittills utvecklats positivt. Denna utveckling förklaras till stor del av det faktum att en stor del av befolkningen tillbringar mycket tid hemma samt att utlandsresandet i hög grad uteblev under sommaren. Detta gjorde att det både fans ovanligt mycket tid för mindre renoveringsprojekt, samt även i vissa fall en resebudget som konverterades till renoveringsbudget, säger Thomas.

Det är inte bara hushållens egna renoveringsarbeten som kan påverkas positivt av coronapandemin, även byggandet av offentliga byggnader kan få en skjuts uppåt.

– Byggandet av offentliga byggnader väntas inte drabbas lika hårt då det finns anledning att tro att politiska satsningar på framförallt vårdbyggnader kommer att öka under nästkommande år till följd av pandemin, säger Thomas.

Vändningen kommer 2022

Det alla nu vill ha svar på är när vändningen kommer. Det är en komplex fråga, inte minst för att den ekonomiska utvecklingen till stor del hänger på hur restriktionerna kommer att se ut framöver, inte bara i Sverige utan även globalt. Den svenska ekonomin – och byggmarknaden – påverkas direkt av nationella rekommendationer och restriktioner då det ger effekter både på produktionskapaciteten men även på efterfrågan. Internationella restriktioner har samtidigt en effekt då material och andra nödvändiga leveranser för produktionen har svårt att komma fram.

– Just nu ser vi positiva tendenser i form av att många samhällen återgår till någon form av normalitet. En del tyder på att allt fler länder kommer att anamma den svenska modellen med ett förvisso påverkat, men ej helt bakbundet, samhälle, säger Thomas och lägger till:

– I dagens prognos räknar vi med att den totala byggmarknaden i Sverige vänder upp år 2022 med en tillväxt på 2 procent, men man ska komma ihåg att läget fortfarande är osäkert och att det är mycket svårt att prognostisera den framtida utvecklingen.