Snårigt regelverk försvårar utveckling

Det svullna och krångliga regelverket är en bidragande orsak till att byggbranschen har svårt att utveckla sin produktivitet och lönsamhet. Det menar Mikael Anjou, tidigare vd på flera av bolagen i Einar Mattsson-gruppen, och författare till boken ”Den ineffektiva byggbranschen”.

Den samlade massan av regler för byggen och produkter ställer till problem för byggbranschen. Det menar Mikael Anjou, som i ”Den effektiva byggbranschen” tar upp regleringarna som en av huvudorsakerna till varför byggbranschen har så svårt att utvecklas.

– Regelverket kommer till stor del från lagstiftning och myndighetsförordningar, men till viss del också från branschens egna standards. Regelverket är snårigt och delvis motstridigt, och öppnar för olika tolkningar. Det skapar en bransch som är mer fokuserad på systemet än på kunderna eller innovation, säger Mikael Anjou.

Att ha regler i sig är inte problemet, menar han. Regler fyller en funktion.

– Alla regler uppkommer med gott uppsåt. Men det görs sällan konsekvensbedömningar – jo, kanske av enskilda regler, men sällan för hela paketet av krav. De samlade kraven kan vara oerhört kostsamma i både tid och pengar i ett enskilt projekt. Det utreds sällan om kraven är kostnadseffektiva, om de sammantaget ger den nytta som krävs eller om större nytta hade kunnat skapas om pengarna använts på annat sätt. Får vi en miljönytta, tillgänglighetsnytta eller andra nyttor i proportion till de kostnader som läggs?

Mikael Anjou, tidigare vd på flera av bolagen i Einar Mattsson-gruppen.

Ett annat problem är att kommunernas detaljplaner ofta, kanske lite motsägelsefullt, är alltför detaljerade.

– En detaljplan heter så för att den helt enkelt är mer detaljerad än en översiktsplan, men i många kommuner går detaljplanerna ner på en alltför fin nivå. Till exempel kan det finnas krav på en exakt bredd på husen, vilket kan ge både ökad miljöpåverkan och ökade kostnader om husbredden då inte är optimerad efter hur den valda stommen kan tillverkas, säger Mikael Anjou.

Dessutom tolkas byggreglerna ibland olika från kommun till kommun, och ofta tillkommer särkrav. I dag är reglerna en röra av skall-krav och bör-krav, vilket öppnar upp för olika tolkningar från kommunernas sida. Allt detta gör det svårt att ta med sig lärdomar från tidigare projekt och hitta de positiva effekterna av återupprepning.

– En ytterligare punkt jag skulle vilja ta upp är att produktreglerna, trots CE-märkning, ofta skiljer sig mellan länderna. Det kan vara dimensionerna på avloppsrör, den exakta utformningen på elkontakter och andra detaljer, men som totalt gör det svårare att handla över gränserna och som därmed stärker oligopolstrukturerna i materialhandeln, säger Mikael Anjou.

Boken ”Den ineffektiva byggbranschen” (Ekerlids förlag, 2019) är skriven för att vara ett debattinlägg om i vilken riktning branschen bör gå i framtiden.

Men det finns trots allt en liten möjlig ljusning vid horisonten. Boverket har signalerat att man är på gång med en förenkling av byggreglerna, och även en oberoende utredning har kommit med förslag till hur regelverket bör reformeras.

– Det gör att jag hyser åtminstone en svag optimism om framtiden. Att skära ner på antalet krav och renodla dem till skall-krav, plus öppna för fler alternativa sätt att uppfylla kraven, skulle stimulera till innovation och att man kan återanvända produkter och lösningar i flera projekt, säger Mikael Anjou.

Läs hela rapporten

I vår rapport ”Prefabricerat byggande – krafttag för bättre resultat” belyser vi de utmaningar branschen brottas med. Vi har intervjuat experter som hävdar att byggbranschen kommer tvingas att automatisera, digitalisera och industrialisera byggprocessen. Med rätt förutsättningar kan prefabricering inom byggsektorn ge liknande resultat som det vi ser inom fordonsindustrin i dag. Vi rekommenderar att du är väl påläst inför denna kommande förändring. En bra början är att klicka på länken nedan och läsa rapporten.

Ladda ner ”Prefabricerat byggande – krafttag för bättre resultat”